Bilmusik

Hej!

Jag har inte haft körkort mer än ett halvår nu. Länge närde jag en romantisk myt om den poetiske storstadsmänniskans bekvämlighet utan ett fordon. Mycket varmt understödda tankar hetsades på av de avundsjuka bilisternas ständiga tjat om bensinpriser och annat. Men ack så fel vi hade. Och Lokko, du är en looser. Big time. Jag känner exakt igen det där om vackra bilköer och annat snömos.
Nu är det så att jag går och funderar på en bilstereo. Jag vet, jag har inte ens en bil. Men man måste ju planera långsiktigt. Jag har upptäckt helt nya värden i livet i bilen. För första gången på kanske tio år har jag kunnat dra en stereo i botten. Jag kan sitta i en bilkö på E4:an och yla mot månen i vilken refräng som helst. Jag blir så lycklig man kan bli av musik. Musik, ska nämligen spelas högt. Högre än du kan göra hemma. Hög musik blir man hög av. Då skriker man i bilen och sjunger med så gott man kan.
Jag har lyssnat på radio också. I och för sig inte bara i bilen. Medan min Mp3-spelare är på service (förmodligen i mp3-himlen) har jag fått förlita mig på min moderna mobiltelefon. Det går att spela musik på den med, men vad är det för glädje med att hinna lyssna på fem låtar innan batteriet säckar? Det blir radio. I min telefon är det radio med RDS. Oh, det är nygamla världar som öppnar sig direkt. Jag har inte lyssnat på P3 på säkert fem sex år. Åh, så härligt likadant allt är där då. Samma gamla hurtflåsiga mysiga skojsigheter som riktigt ska få rå om dig om kalla mornar på väg till arbetet. Lite läsa i tidningen och dra några skämt om fågelsjukan och sparka lite på till på Bush-skämt. Samma semiproffesionella samhällsmagasin efter lunch och samma fjortisprogram som heter Ketchup eller Frank och handlar om självmord eller taskiga kompisar, efter kaffet. Och däremellan spelar man någon slags musik jag aldrig har hört förut. Det är ofta någon låt från topplistan, som i sin tur är med en artist känd från något tv-program jag sett något avsnitt av. Så den kan jag. Eller så är det någon tjatig danslåt som de spelar i alla kanaler (läs alla butiker). Som den där med han Prytz. Nu i och för sig med några Batwatchbrudar från Sverige, men man hör ju ingen skillnad. Nej, jag pratar om sån där musik som till exempel Death cab for cuties eller Anthony Johnson. Var ska en gammal gubbe som jag annars få uppleva sån musik? Det är förbehållet för P3 att spela sån musik och det ska de ha en eloge för. Låt oss bara hoppas att SR orkar hålla kommersen från porten en liten stund till, tills dess att kommersen upptäcker och hyllar kvaliteten istället för kvantiteten. Tydligen är det inte så långt borta ändå enligt vissa bedömmare.
En riktigt bra stereoanläggning i bilen är betydligt viktigare än en halvunken surroundanläggning till lägenheten. Allvarligt talat, om du inte bor i villa, när ska du använda den?

/Jois