Im a hiphoper yes I am

I en annan version finns den som Im a punkrocker yes I am. Men nu finns anledning till skratt. Im a dansbander yes I am heter en ny cover av låten. Fråga mig inte hur, men jag hittade hit och kunde inte hålla tårarna tillbaka i min skrattattack: http://dansbandsbloggen.blogspot.com/2006/01/torgny-melins-menar-allvar.html

Länge var Nystås en favoritkrönikör i Aftonbladet. Inte på grund av sin kassa musiksmak utan på grund av att han tar den på så stort allvar. Det blev ofta en slags metahumor i det hela. Men samtidigt kan man inte låta bli att imponeras över den ihärdighet han visar i sin kamp för att ta bort det dåliga ryktet från dansbandsmusiken. En lika hopplös kamp som någonsin Don Quiotes mot väderkvarnar. Läs artikeln och smaka på formuleringar som:

"Torgny Melins kommande platta är en jättesatsning, med omfattande marknadsföring och ett flertal singelsläpp under vägens gång. Först ut är titelspåret ”Dansbander”."

"Men framför allt tror jag att det beror på att Torgny Melins menar allvar. Det hörs tydligt att de gör detta av stolthet och därför kan gå igenom det och ut ur det med raka ryggar. Det finns ingen plojstämpel, det är ingen som driver med oss, ingen som pekar finger, ingen som skrattar. Torgny Melins kan vara det som den tynande svenska dansbandsgenren behöver. "

Om Dansbander/Hiphoper
"Soundet är råare, tyngre och mer elektroniskt, sångaren verkar sjunga genom en distad gitarrförstärkare – men det är egentligen den enda skillnaden. Melins mer städade, slickade, dansbaneanpassade sound låter definitivt bättre i mina öron."

Om Hey Boy
"En rak danstolva som sitter som en smäck och jag undrar vad Teddybears Sthlm tänkte när de skrev den. Originalversionen är ilsken och blippar och bloppar som ett tv-spel. De spränger sönder en schyst melodi."

Om Ahead of my time
"...handlar om att vara före sin tid, precis som projektet, och om man analyserar låten lite vidare är den också en berättelse om att rusa till topplistans förstaplats innan nån hinner förstå vad som hände. Det är nog den av låtarna som skiljer sig mest från varandra i tolkningarna. Originalet är en ömsom svettig, ömsom jättearg och gnisslande elektronisk med en rappande och vrålande Daddy Boastin’ vid sångmicken. Även här föredrar jag Torgny Melins ömmare version, som lyfter fram melodin."

"Som ytterligare ett bevis på dansmusikens snara återupprättelse uppträder Torgny Melins på den radio- och tv-sända P3 Guldgalan på Storan i Göteborg den 21 januari. På scen står också artister som The Cardigans, Robyn och Darin.Det är första gången ett dansband uppträder tillsammans med rock- och popartister sen Lasse Stefanz fick spela på Grammisgalan 1990, en händelse som orkestern återkommit till och benämnt som en milstolpe gång på gång under åren sen dess."

Ja, eller hur. Musik som en vattenpöl, snart i en danslada nära ditt sommarställe. 4 gin och en coca cola. Om man plockar bort alla fjollattribut och allt sex från en schlager så är dansband det som återstår. En rak foxtrott och en liten jitterbugg. Fusksammet och gobelänger. En handelsresandes död.
http://www.torgnymelins.com/