Smaklösa dansare

Du är säkert nyfiken på vilka plattor som kommer att släppas under våren. Här kan du hitta en förteckning. http://www.dagensskiva.com/releases.asp Dagens skiva brukar också vara duktiga på att uppdatera listan löpande.

Jag minns inte hur det ska vara, men man brukar ju säga om det är goda tider så är det si eller så med nöjesutbudet. Är det dåliga tider är det väl tvärtom. Antagligen finns det en tid som legitimerar att tävlingsdans nu hårdlanseras.

Förmodligen anser dansarna själva att de är idrottsmänniskor. Det är som med konståkning, fel människor bestämmer. Fokuset är så hundra procent på den perfekta piruetten att man glömmer vad man gör en piruett till för musik. För att inte tala om vad man gör en piruett i för kläder. Det är de här bistra ryska tanterna i minkpäls som sitter med sina anteckningsblock och sina små knähundar och räknar fel. De får väl en busslast öststatsflickor eller asiatiskor var tionde år. Sen kör de en kombination av tortyr och diciplinerad skridskoteknik tills småflickorna kan sina trick i ryggmärgen. Ungefär som cirkushästar. Det är bara det att piskan är förbjuden på tävlingar.

Titta på en konståkningstävling. Den gladaste människan borde vara den som vinner, men de kan på sin höjd bjuda på en sekunds cyniskt flin innan de ser lika gravallvarliga ut igen. Likadant med tävlingsdansare. De bara pratar om vilka misstag de gör, de blir aldrig glada för att de lyckas med något. De förutsätter väl att de ska lyckas med allt.

Men ok. Det är inte frivilligt att tävla i såna här tävlingar. Det är slaveri och barnarbete och tortyr som skapar sporten. Det märks ju inte minst när man nu introducerar fridans på skridsko. Plötsligt får man dansa till musik som är skriven efter 1850. Det måste ju finnas ton med riktigt bra dansmusik tänker man då. Men, nej. En ryska som tror hon är cool kanske väljer något med Queen. Abba förstås. De asiatiska åkarna väljer nog ingenting. De ber dem nog bara sätta på en skiva och så åker de till vad som kommer.

Tävlingsdansarna har det ju lite mer komplicerat De ska ju dansa till olika genrer. Då är man ju tvingad till att damma av sina gamla rumbaplattor. Och det kan det ju inte finnas så många av, eller? Vilket å andra sidan ställer den oundvikliga frågan, varför tävlar man i Rumba-dans överhuvud taget? Borde inte dans vara roligt? Varför tävlar man inte i till exempel discodans? Eller oi-studs? Det vore onekligen kul att se tjugo skinheads i turkosa kroppstrumpor studsa om kring till stenhård gitarriff.

Det är väl som det är. Bara för att man blir miljonär får man inte automatiskt god smak. Blir man dessutom miljardär så får man tyvärr möjligheten att exponera sin dåliga smak än mer. Isdansarna som dansar på skridsko är så fokuserade på att ta rätt skridskoskär i exakt rätt millisekund till tonerna av Orff eller Europe (tufft, farligt och det gamla hederliga svart) att de helt glömt bort att se vad de tog på sig före tävlingen. Här är din dräkt sa säkert den blinde påkädaren före tävlingen. I nervositeten tänkte inte Tanja Nataniola på vad hon tog på sig. Det tänkte ingen på. Så där åker de omkring i sina cerisfärgade kroppstrumpor med glitter och broderade guldblixtar. Och tur för dem är att 1984 plötsligt är helt rätt igen.